Smart cities
Smarta städer är framtiden
Smart cities, eller smarta städer, är ett fenomen som dykt upp i stadsplaneringen under senare år. Framtiden är smart och i viss utsträckning redan här.
Det finns inte en exakt definition på vad som är en smart stad, men gemensamt är att IT och andra kommunikationslösningar (ICT) används för att olika delar i staden ska prata med varandra. På så sätt kan exempelvis trafikljus kopplas till skyltar på en annan geografisk plats för att styra trafikflödena, sophantering och leveranser blir smartare och görs bara när det behövs och energin som skapas av exempelvis solceller kan delas mellan byggnader. En smart stad är att en trivsam och hållbar stad att leva i.
Kort sagt handlar det alltså om att digitalisera samhällsbyggandet och skapa en hållbar infrastruktur. Precis som i ett ekosystem så behöver olika funktioner samspela för att en stad ska kunna kallas smart. Det räcker inte med att satsa på smarta byggnader och kretslopp, utan en smart stad har ett holistiskt perspektiv på hur olika delar kan interagera. På så sätt kan 1+1 bli 2 eller till och med 4.
Internet of Things möjliggör att städer kan vara smarta. Sakernas internet, som det kallas på svenska, kan enkelt beskrivas som ett ekosystem av sammankopplade, och uppkopplade prylar - saker med inbyggd elektronik och internetuppkoppling. Detta fenomen minskar avståndet mellan det digitala och det fysiska och gör så att de olika delarna i en stad kan prata med varandra. På det viset kan ett parkeringshus prata med din bil och visa den snabbaste vägen till en parkeringsplats.
Läs mer om Internet of Things >>
Exempel på vad som ingår i en smart stads kretslopp:
Hem
Ett smart hem är ett uppkopplat hem som i sin tur är en del av en smart stad. Här kan energin lagras och delas mellan bostadshusen samtidigt som överskottet el kan säljas. Genom Internet of Things vet dammsugaren när det är fritt fram att köra en runda och temperaturen regleras utefter om du är hemma eller inte.
Byggnader
Smarta byggnader kan definieras på olika sätt. Det handlar dels om att utnyttja ytan. Den arkitektoniska utformningen är då flexibel och anpassningsbar efter olika typer av verksamhet. Att ta vara på utrymmen på taken i form av takterrasser och takodlingar är en naturlig del av framtidens stad. Byggnaderna är utformade för att människor ska vistas och trivas i dem. Smarta IT-system gör att ljus, ventilation och värmekonsumtion fungerar effektivt.
I själva byggnationen kan befintligt material från andra byggnader användas. På så sätt så förbrukas mindre resurser även där.
En grön stad
Att göra parker, lekplatser, gräsmattor och andra typer av rekreationsområden är viktigt i en smart stad. Dessa är en nyckel i planeringen av nya stadsdelar, men det kan också handla om att nyttja befintliga byggnader och göra parker på deras tak.
Ett lyckat exempel är Amager Bakke i Köpenhamn. Här gjordes ett industritak om till en backe för ”urban mountain sport”. Läs mer här >>
Trafik och transport
Redan idag testas självkörande bilar och lastbilar, även om det kommer dröja innan det slår igenom och blir norm. Det som däremot är vanligt idag är carsharing, bilpooler och cykelpooler som gjorts möjligt av den digitala utvecklingen av appar och smarta fordon.
Läs Technology HQs artikel om smarta fordon här >>
Serneke och smart cities
Alla städer börjar mer och mer arbeta med att bli smarta och skaffa lämpliga lösningar. Som samhällsbyggare är vi en del av utvecklingen. Detta är några historiska och kommande exempel:
Oceanhamnen, Helsingborg
I Brf Tura som stod klart 2021 har alla lägenheter en avfallskvarn i diskhon så att du slipper gå ner med matresterna till ett soprum. I de specialbyggda avloppssystemen blir matresterna till biogas eller växtnäring.
Sättet att handskas med vattnet är helt unikt för området. I fastigheten finns ett trerörssystem vilket innebär att matavfall, toalettavfall och tvätt- och duschvatten går i tre separata ledningar. Dessutom återvinns värmen i en gråvattenväxlare. Alla lägenheter har vakuumtoaletter som gör att endast 0,5 liter vatten används vid varje spolning istället för ca 4 liter som i en traditionell toalett. På taket har vi solfångare och i husen har vi valt sunda material som bidrar till låg energiåtgång.
Det här är Oceanhamnen, Helsingborg >>
Karlastaden, Göteborg
En ny typ av stadsdel i Norden som byggs i stadsdelen Lindholmen i Göteborg. Här byggs det högt och tätt - bland annat Nordens högsta hus, Karlatornet. Totalt byggs 2000 bostäder på en yta lika stor som fem fotbollsplaner. På vissa byggnaders tak finns takterrasser, parker och möjlighet till träning. Under stadsdelen finns ett stort parkeringsgarage för besökare och boende. Energin lagras och delas mellan de olika byggnaderna. Grundtanken är att du inte ska behöva lämna Karlastaden. Här finns allt du behöver.
Karlastaden blir en stad i staden med stark identitet, varmt hjärta och en öppen famn. Precis som Göteborg.
Karlastaden - en stad i staden med Karlatornet på topp >>
Brunnshögstorg, Lund
En smart stad är inte nödvändigtvis samma sak som en hållbar stad, men de går ofta hand i hand. Det nya Brunnshög i Lund är ett svenskt pilotprojekt. Här provas nya lösningar för allt från byggteknik till mötesplatser.
Tanken är att Brunnshögstorget ska bli ett ledande exempel inom hållbar stadsutveckling och stort fokus ligger på nytänkande i arkitektur, boendeformer och mötesplatser. Dessutom planeras ett hotell vid det nya torget.
– Genom att stapla en blandning av boende- och upplåtelseformer tillsammans med till exempel odlingsterrasser, co-workingytor och gemensamhetslokaler uppmuntrar vi till nya former av delningsekonomier mellan de boende, säger Magnus Månsson, arkitekt och koncernchef på Semrén & Månsson.
Innovation och livslust i ett bubblande Brunnshög. Läs mer och anmäl intresse till Lunds högsta hus >>
